London 2010

När jag var 16 drömde jag om England. Kronjuveler, mystiska pubar och mysiga caféer, söta butiker och mental shopping. Jag var i London 2 gånger per år- tills jag flyttade dit på riktigt, fem dagar efter studenten. 
 
Jag och min vän hyrde ett rum i västra London. En station bort från Nottting hill. Jag trodde att jag skulle bo i England för evigt och slet sten hårt för att bygga på något i form av; ruckel-rum och skit jobb. Livet var på största allvar samtidigt som det hela, såhär i efterhand, liknar ett stort skämt. Min högsta dröm var att arbeta på Starbucks, och Urban Outfitters samt att bli bjuden på dejt av en britt. Jag dejtade en stammis på Starbucks och grät när jag bytte upp mig till detaljhandel.   
 
Alla dessa besök. Vi hade alltid vänner över. Alla var välkomna. 
 
Bilder från den tiden. Vi tog bussen 392 som stannade i Notting hill. Där gick vi ut på Art-club och kände känslan; det här är tiden i mitt liv och jag vill inte vara någon annan stans än just här. 
 
 
En ute-kväll på art club.
 
När hösten kom minns jag att jag bara ville hem och studera. Vi levde ohållbart men det fanns inget som kallade hem. Varken sökta utbildningar eller kärlek. Vi flyttade ut från det provisoriska kollektivet med heltäcknings-matta och in till ett rum med vita vägger och trägolv.
 
Vi bodde numera i mitten av våra jobb. Jag kunde åka samma linje hela vägen in till oxford street där jag jobbade. På vägen till tuben köpte jag alltid en kaffe på starbucks. Det var livet. Jag blev omtyckt på jobbet och fick snabbt ett "måndag till fredag". Vi hade alltid fest i kollektivet på helgerna, 16 rum och 6 olika nationaliteter. 
 
Skridskor vid juletider.  
 
 
Man var aldrig ensam i London. Jag och min vän delade på en säng i ett helt år. Det närmsta man kom egentid var myller torg och högtrafikerade caféen. Men det var nog ändå alltid någon som kom och pratade med en. Som man brukar säga; vackra ensamma själar möts i London.  
 
Det var i London som jag träffade Sarita. Hos henne var det alltid glada dagar. Piffiga män, sangria-bålar och tema-kvällar mot färgglada klubbar.
 
Någon gång i Oktober blev jag så himla trött. Trött på att vara utsliten, trött på alla nattbussar som körde vänster trafik i motsatt riktning. Jag ville orka, istället drog vi oss tillbaka och började äta middagar på helgerna. Jag tänkte att London var den mest ovärda staden att bo i när man ville ta det lungt. 
 
Jag Yejjan och Frida, en söndag i Oktober på väg till Hollyhook. 
 
Jag kommer aldrig att glömma de röda vantarna som jag köpte i London. Pengar fick en sådan respekt i kontrast till de man levde på efter hyran... och allt man köpte älskade man så innerligt. Som de röda vantarna som jag spanade på i veckor innan jag slog till. Jag kommer förmodligen aldrig att sätta mig i samma situation igen, men jag kan ändå sakna det... att skramla ihop pengar och leva fullkomligt i nuet. Inte spara, bara leva nu,nu,nu. 
 
Vi fikade alltid på Hollyhook. Det låg på en kulle i Richmond. Här satt journalisten Mark och skrev sina mästerverk. Det borde finnas fler av sådana som honom. Vi firade jul med honom, såg på film och pratade viktiga saker. När jag återvände till London och Hollyhook satt han givetvis kvar. 
 
Det givna gänget som blev patrioter och bakade lussebullar bara för att vi var svenskar i london.
 
Så blev det jul överallt. Muggarna var julpyntade och vi fyndade en röd kappa till mig på loppis. Den kappan hade man aldrig tråkigt i. Jag kom på mig själv med att sakna Sverige för första gången och tog ledigt i två veckor för att åka hem .
 
Dagen efter nyårsafton. Det var bara helt fantastiskt att man kunde bära solglasögon den första januari. 
 
Amanda från mitt jobb började sova hos mig och jag började sova hos henne. Vi drack litervis med kaffe och pratade om allt och inget. Det var så fint när hon kom till mig på jobbet och frågade om jag ville sova med henne- i hennes 90-säng för att hon inte hade råd att ha på elementet. 
 

Kommentarer
Postat av: Elin

Härliga bilder!

2013-07-21 @ 18:16:51
URL: http://elinwiman.blogg.se
Postat av: Anonym

Jag har alltid velat bo i London, men så är det slitna livet som verkar komma på köpet. Har en kusin som tjänade 6 pund /h och en hyra på 5000.

2013-07-21 @ 18:20:23
Postat av: Anonym

vad tjänade du? och vad betalade du i hyra

2013-07-21 @ 18:38:24
Postat av: ebba

aa :)

2013-07-21 @ 23:24:40
URL: http://ebbajulia.blo.gg
Postat av: Anonym

aaahhhooww Cornelia. En bra och dålig(lärogivande tid), men mest bra, eller hur :)

2013-07-22 @ 16:30:12
Postat av: Elizabeth

Jag tycker att det låter sjukt mysigt (förutom att man knappt får nån egentid)! Älskar London!

2013-07-23 @ 18:30:29
URL: http://www.eruiel.blogspot.com
Postat av: Anonym

Jessica, ölen och London :D loca

2013-07-28 @ 19:54:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0