Det som vi hade för en vecka sedan känns som ett ljusår bort

Han har sönderslitna versioner om världen och ögon som drömmer sig bortom alla  idiom. Vi sitter på café rivas och filosfoferar i  tystnad, var och en för sig.
 
Våra  lunchstressade bordsgrannar pratar översvallande och försöker nedrösta vår tystnad.
 
Med en ched rör jag om i mitt kaffe så att det bildas små virvlar. Jag rör försiktigt i mitten så att shedklingen inte ska störa honom och som om kaffet kunde svalna någon gång
 
Han läser  dagens nyheter heligt, vänder blad och kommer till politikspalten med fritt yttrande.
- Min saknade cykel <3
 
Kaffe skvätter ut när våra kaffekoppar vibrerar mot glasskivan på bordet. Ett knäppt tyst cafe i sydamerica känns miss-placerat
 
Jag hissar mina luftrör till segel, halsar kokhett kaffe, kokheta ord och sväljer hårt när- Argentinas vackraste man sliter tidningen i stycken och spänner sina ögon, rakt in i mina.
..men det är så han är, för att sedan klä ut sig och skojja bort allt. 
 
Jag saknar honom, argentiska cafén och våra söndagar alldeles för mycket.
 

Kommentarer
Postat av: Anna

Jag har bott i Buenos Aires men din blogg kom inte fram förrän jag sökte på San Telmo / Anna

2013-05-09 @ 09:36:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0