Bilddagboken

 Det var när jag och Sarita pratade om dåtiden som jag började rota i gamla arkiv och kom och tänka på denna bild. Det är konstigt hur man tror att livet ska förändras, att man ska växa ifrån sitt förflutna och att livet ska bli annorlunda. Jag trodde jag skulle vara "vuxen" när jag var 22, bo någon annanstans och tänka på något annat. Jag saknar fortfarande Umeå, min familj och mina vänner; igår förklarade syster hela syrien konfilken och idag har jag tagit lång promenad och pratat politik och ekonomi med Adrian, andra synvinklar är väl behövda :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0